Nya länkar

Tre nya länkar i högra kolumnen. Två politiska bloggar från ett av oss mycket uppskattat besök vid FS17 (Afghanistanbloggen och Staffan Danielsson). Samt inte minst den tredje länken (Fahlstedts betraktelser).

/Fredrik

Varmt

Nu har sommaren kommit! Vi har haft runt 40 grader några veckor och nu börjar det krypa upp mot 45 i skuggan. När solen ligger på så bränns det lite i huden, vilket kanske inte är konstigt med ca 60-70 grader celsius i solen. Jag gjorde mig en promenad till vår "tältby", där några soldater och främst gäster är förlagda. Här kommer lite bilder som visar hur de sover och har det.

Det finns 6 tält uppsatta med ca 16 platser i varje. De är benämnda med olika länder och detta tält heter Libanon. För ett par dagar sedan uppmättes 76 grader i tältet, vilket gjorde att brandlarmet satte igång.......

Det är trångt om saligheten när man har mycket materiel, vilket en skyttesoldat har en hel del av. Materieltjänst är a och o för en god soldat!

Idag var det riktigt svalt i tältet när jag hälsade på och det var dessa gossar tacksamma för.

Alla sängar är beklädda med en musidom, det är ett insektsnät som du kan lägga dig i för att stänga ute insekter.

Här är utrymmet du kan nyttja för din vistelse i tältbyn.

I några containrar finns hygienfaciliteter inredda. Några duschar, tvättränna och toaletter.

Eftersom det var väldigt varmt i tälten gjordes bion om till en tillfällig sovsal. Här var det svalt och skönt och dessutom möjlighet att samtidigt se på lite bio.

Välbehövlig vila efter en dags arbete.

På återhörande Suzanne

Bygge på campen

Här ser ni stf chefen, Mikael, på NSE (National Support Element). Han och NSE har lite bråda dagar, som ni kanske märker på kortet. Det skall byggas nya bostadsbaracker och kontor. Det kommer att bli trångt om saligheten :-) Dessutom går många AC anläggningar för fullt nu när det blivit varmare, vilket har gjort att vi måste hushålla med strömmen.

Containrarna kommer med leverans från Pakistan och jag tyckte att det var roligt att se deras fina lastbilar, så nu får även ni möjlighet att kolla in dem. På den här bilden ser det ut som det är ganska mycket plats för att komma in genom våra murar, men det skiljer inte mer än några centimeter på det smalaste stället. De har duktiga chaufförer här kan vi konstatera.

Lite utsmyckning på lastbilen är väl något som alla har......

Det här motivet är målat med precision på baksidan på en av lastbilarna.

Papegojor finns i det här landet, även på bilarna.

Här är det lossning av härligheten. Till höger på bild, i grå tröja, ser ni Peter som är chef för Supreme. Supreme är ett företag som sköter städning, tvätt, en liten butik, och mycket av fastighetsskötseln på campen.

Om ni kollar in den här bilden kan ni ganska lätt konstatera att alla containrar inte var i det skick som de skulle. Tyvärr var det många som hade transportskador.

På återhörande Suzanne

Tiden går....

Jag hade tänkt att försöka skriva ett par inlägg i veckan på den här bloggen. Det känns inte som en för hög målsättning! Verkligheten i Afghanistan verkar vara att tiden går MYCKET fortare än hemma. Så jag hinner knappt med att skriva i bloggen även om jag jobbar minst 12 h / dag. Hur kan det vara så?? Jag resonerade om tidsaspekten med några vänner som åker hem på leave i morgon. Peder sa att det nog beror på att vi jobbar hela tiden och inte har något att se fram mot. Jag håller med om att varje dag är den andra lik och de flesta verkar vara mer eller mindre dagvilda. Att tiden går fort borde i alla fall vara ett tecken på att vi alla trivs!

Idag hade jag tänkt nämna lite om det land vi jobbar i. På bilden här ovanför är det en organisation som heter WCLIO (Women and Children Life Improvement Organisation) Som har levererat kläder från svenska soldater. Afghanistan räknas till ett av världens fattigaste länder och det är inte så svårt att se. Några har uttryckt det så här "det är som att åka 150 år tillbaka i tiden i Sverige" Då pratar man tex om hur jordbruk bedrivs.

Det kommer att bli fler Afghanistan bilder (utanför campen) så småningom. Här vill jag verkligen uppmana alla som jobbar på FS 17 att bidra med fler inlägg till bloggen, så att vi kan spegla hela bredden av verksamheten.

För er som finns i norr förmedlar jag härmed en inbjudan!

Måndagen den 29 juni kl 18 på Soldathemmet i Boden dukas det upp till fika och en uppdatering av läget i Afghanistan. Stabschef Jerker Persson är hemma på leave och vill gärna berätta om arbetet och kan kanske svara på eventuella frågor som vi anhöriga har samlat på oss under tiden som gått. För att Soldathemmet ska kunna planera fika åt oss så vill de veta hur många som kommer.

Maila eller ring Marianne senast torsdagen den 25 juni om du har möjlighet att vara med! Barn är naturligtvis också välkomna! Sprid detta till berörda. marianne-persson@home.se

070-655 64 08, 0921-555 00

På återhörande/ Suzanne

Midsommarafton

När du vaknar på midsommaraftonen och ser solen stå högt upp på en klarblå himmel brukar det innebära en stor tillfredställelse och glädje. År 2009 var det annorlunda för oss som finns i Afghanistan, när det är fint väder kan det bli nästan för mycket av den härliga solen! Skyttekompaniet hade ansvar att sätta upp vår midsommarstång, en vacker varelse av plastblommor som tjänstgort tidigare år här på campen. Sjukvårdard bidrog även dom med utsmyckning som bestod av ballonger och vackra gröna girlanger.

Efter vår uppställning 10.00 med cermoni och medaljutdelning, startade dagens femkap med 10 deltagande lag. Första delmomentet var att bogsera en Toyota landcruiser, ca 3 ton, i svagt uppförslut 75 m.

Andra delmomentet var att montera ihop två vapen som fanns i varsin låda till respektive lag. Utmaningen i kråksången var att de finska lagen hade svenska vapen i sina lådor medan svenska de finska vapnen.

Publiken hade ståplats nedanför bryggan som leder in till köket.

Delmoment 3 skedde efter en god våffellunch. Här skulle lagen klara av att knappa in kanaldata för att kunna nå samband med en radio 180. Varje person i laget hade 3 minuter tillgodo för detta. De finska lagen hade lite svårare här eftersom alla soldater inte har den utbildningen, de var dock inte ledsna för det utan gjorde sitt bästa, bl a genom att prova en pizzabeställning med Fanta.

Kims game var ett delmoment där alla lag fick 5 minuter på sig att gå runt och titta på 100 föremål som låg på en presenning. Uppgiften var sedan att under nästkommande 5 minuter skriva ned de saker man sett.

5 kampen avslutades med en hinderbana som bestod av en 400 m slinga med bilar, murar och skyddsrum som hinder.

Här är det Fredrik som har full fart på kängorna.

Klockan 16.00 utspisades en förträfflig middag med färsk potatis, sill och jordgubbstårta plus allt annat som ett svenskt smörgåsbord hör till. Många hade hörsammat inbjudan att även springa ett halvmaraton på självaste midsommaraftonen. Här laddas det upp för start....

Här ser ni den siste löparen som kommer i mål, Klas-Mikael. Otroligt bra jobbat att springa 21 varv (på en 1011 m bana) i 30 graders värme!!

Klockan 21.00 var det sedan dags att avrunda kvällen med prisutdelning utanför mässen. Här ses andra platsens "Kåps" som har tagit mot sitt pris, en stor tårta som våra kockar fixar vid något lämpligt tillfälle.

Värdiga vinnare var K3 Jegers som vann en pokal och ett glasskalas!

Här ser ni de stolta vinnarna av lagtävlingen i CNL halv maraton. Anders, Jerker och Jimmy körde ett varv i högt tempo och växlade över till kompisen, alltså 1 km och vila x2, det blev det vinnande konceptet på 1:19:15. På bilden ser ni även lag RC N som kom två i lagtävlingen.

Tapio från Finland vann det individuella racet på 1:36:27, här får han pris från chefen Olof.

På återhörande/ Suzanne

Bilder: Kajsa Ljungberg

Vad gör repkillarna ikväll?

Idag klockan 21.00 gick jag iväg till repkillarna för att kolla hur de hade det och berätta för er därhemma hur det ser ut och vad de pysslar med. Ett flygande reportage helt enkelt. Här på första bilden sitter Micke i det som kallas kundmottagning och är kontoret inne i reptältet.

Nu står jag på plattan utanför rep, där tekniska chefen Ola har öppnat portarna för att göra lite omgruppering av fordonen.

En bil, Toyota Landcruiser, har skavanker och behöver fixas eftersom Lars finns på ett PO och ska rulla till Sheberghan snart.

Här resoneras om vad som skall göras med bilen, vilka prioriteringar som skall göras, eftersom det står massor av fordon på kö för reparation. Alexander till vänster är den som är chef inne på verkstaden.

En koll på felet för att se vad första åtgärden blir....

Första åtgärden blir att spola rent eftersom det kan ha packats sand som gör att det fungerar dåligt (i Sverige är vi vana att det packas snö under våra bilar, så det här blir väl ungefär samma sak...?).

Som mekaniker blir det många olika arbetsställningar. Här är det Jonas som försöker krypa in under motorhuven. Jonas tillhör några av de många tjänsteresenärer som kommer ner till vår camp för att förstärka vissa delar, t ex el, rep, data mm.

Fördelen att jobba under ett stridsfordon är att det finns mer plats än under en bil.

Utanför reptältet, på andra sidan gatan (som är vår lilla ringväg) finns "bensinstationen". Här har precis några fordon rullat in för att fylla på sina tankar efter dagens uppdrag.

Nu är klockan 23:20 och jag har hunnit vara förbi matsalen för en kvällskopp med te. Där fanns några gossar som bad att jag skulle skicka pussar och kramar hem till Sverige, ingen nämnd och ingen glömd, ta bara åt er alla som vill ha en kram. Troligtvis håller repkillarna fortfarande på att fixa med bilen och en "Galt" som var på väg in under kvällen. Det lär fortsätta att rulla in bilar på rep, allt eftersom fordonen rullar på vägarna här i Afghanistan... jag ska i alla fall dra mig tillbaka till baracken.

Vi vill också påminna om en nätverksträff som sker i Boden klockan 18.00 onsdag 17 juni på mässen I 19, alla som har möjlighet är välkomna att delta.

På återhörande / Suzanne

Nationaldagsbilder

Här är det soldater i långa rader som med pompa och ståt firar att det är svensk nationaldag.

Vi har för en tid sedan förärats med några CV 90 (Combat Vehicle) här på Camp Northern Light. De kom inkörande med flaggan i topp på flaggplanen för att paradera fanan.

Stabschefen Jerker gör honnör och lämnar befälet till chefen.

I matsalen bjöds det på grillad mat och den största tårta jag har sett. Den var minst en meter lång och en halv meter bred, höjden var också gigantisk, minst 10 cm. Den var dekorerad med blåbär och persikor, medan innanmätet bestod av sockerkaksbotten, marsansås och sylt. Kajsa var en av de första i matkön och fick äran att äta tårtan med stort T.

På återhörande /Suzanne

Walk-in bio

Filmduk och projektor åkte utomhus i den varma kvällen. Personalen bänkade sig i stolar och soffor, laddade med popcorn och chips. Sen blev det SF-kväll med Eva Röse i huvudrollen.

/Fredrik

Funderingar på leaven!

Vi är många på FS 17, var och en har de första veckorna jobbat på inom sitt respektive ansvarsområde. Summerar man den energin som FS personal i normala fall kan utveckla händer det en hel del på en månad. Lägger man sedan till att det är kreativa och självständiga människor som i sitt arbete bidrar med denna energi blir resultatet än mer påfallande. Vi har lyckats göra mycket, tillsammans med den finska kontingenten, på kort tid. Även om det är en droppe i havet om man jämför med det behov som finns.

Situationen för människorna i Afghanistan utanför våra camper är besvärlig även om den idag ofta är hanterlig. Ofta när jag diskuterar med lokala företrädare är det oro inför framtiden som skiner igenom. Oro för att "konflikten i söder" skall få fäste i just deras provins eller distrikt och att insurgenterna (upprorsmakarna) skall få nytt fot fäste i norr. Visst är den oron befogad. Krafter finns som verkar för att kampen mot den Afghanska regeringen och det internationella samfundet som stödjer de Afghanska myndigheterna skall spridas. Människorna är också oroliga då det finns stort behov av att få hjälp med att förbättra sina levnadsvillkor. Kommer någon med ett bidrag så får man väldigt mycket av tacksamhet tillbaka. Men i samma mening som man får ett tack så kommer nästa begäran om hjälp. En omättlighet som tydligt visar att det finns behov.

Samtidigt händer det massor. Det byggs, det sker handel och det sker en utveckling av samhället. Jag kan jämföra med när jag först besökte Masar e Sharif eller Kabul för nästan fyra år sedan. Det är i det perspektivet en stor skillnad. Tyvärr tar det dock ganska lång tid innan utvecklingen når ut till byarna vilket är besvärligt. Mycket beror detta på den brist på infrastruktur som landsbyggden lider av. Utan vägar ingen effektiv hjälp med återuppbyggnad. Det är många organisationer som just nu jobbar med återuppbyggnad i Afghanistan och gör väldigt viktiga insatser. Inom vårat område såg jag en siffra att det just nu pågick ca 280 projekt inom olika sektorer av samhället. Stora summor US dollar kommer som bidag för att finansiera dessa projekt. Det är bra.

För oss är det en kapplöpnng med tiden. Att stödja de afghanska säkerhetsorganisationerna, främst polis och armén så att de blir tillräckligt effektiva för att kunna hantea säkerheten inom respektive provins är avgörande för att kunna säkerställa fortsatt utveckling. Idag så hidras till exempel arbetet med återuppbyggnad av huvudvägen i Afghanistan genom ett område som kontrolleras av upprorsmakare väster om vårt och norrmännens område. Det visar både att behovet av oss finns och att vi gör rätt saker när vi hjälper till att bygga säkerhet.

Detta är några funderingar som följer med en hem på leave efter nästan 6 veckor. Jag har varit hemma tre dygn nu sedan jag lämna Afghanistan för den första leaven. Kände av den långa resan första dygnet och andra dygnet kände man av omställningen från intensivt arbete till hemmets trygga och ombonade miljö. Somna i soffan igår kl 22. Tidsomställning? Nej, jag tror inte det. Man behöver vila och koppla av. Mycket skoj att få träffa familjen igen. Vännerna får vänta en stund. Samtidigt finns en saknad över alla kamrater i Afghanistan.

CO hoppas alla har ett bra nationaldagsfirande!

Nationaldagen

Dagen till ära överraskade Swedish Air Element (SAE) alla på Camp Northern Lights med en överflygning. Härligt att se svenskt flyg i Afghanskt luftrum. SAE hoppas vi få se mer av på den här sidan.

/Fredrik

Torsdagsquiz

Klockan 21.00 på Torsdagskvällar fylls mässen med tävlingssugna och sällskapssjuka människor. Då är det dags för veckans Quiz! Det är en lååång tradition att ha quiz på olika utlandsinsatser inom FM. Det är alltid segrande lag som får äran att arrangera nästkommande veckas frågesport. På bilden här ovanför ser ni dagens glada och lyckliga vinnare! Karin, Patrik och Kenneth.

Denna vecka var det "postisen" Hannu som knåpat ihop 20 kluriga frågor.

Tankemöda på hög nivå......

...och här verkar det vara snabba svar!?

Det var många lag som anslutit,

med olika antal deltagare.

Några är nog mest bara nyfikna....

....medan andra mest funderar.

När quizen är slut finns det massor av roliga saker att pyssla med i mässen. Biljard är ett alternativ som brukar vara attraktivt. Bakom Fredrik, till höger ser ni några anställda till Supreme som spelar fotbollsspelet.

Varje kväll är det någon avdelning som tar hand om ordningen och försäljningen i mässen. Idag har G 3, med gott handlag och bra service fögyllt tillvaron för oss på andra sidan disken.

På återhörande/ Suzanne