Grattis på morsdag

Här kommer en allmän hälsning till alla mammor som finns hemma i Sverige, från oss alla i Afghanistan som tillhör FS 17. Jag hoppas och tror att de flesta har haft möjlighet att slå en signal hem.

Här får ni en överblicksbild av campen. Alla som ingår i vår insats har troligtvis trampat den här marken!? Högst upp i bild ser ni två parabolantenner, huset bortom det är welfarelängan. Där har vi internet/telefonrum, bibliotek, dataspelsrum och bio. Huset hitanför det, med sittplatser utanför, är mässen. Det enda timrade, bruna huset, är en bastu och är en del av Finhouse, som är våra finska kollegors hemvist. Det lilla huset längst till höger i bild är kapellet med minnestenar utanför och en trekant som symboliserar treenigheten. Nu ikväll klockan 20.00 har vi korum.

Denna vy har en duktig fotograf från skyttekompaniet lyckats att fånga.

Tack och hej för ikväll, på återhörande Suzanne

Fredag på CNL

Våfflor!!! Varje fredag klockan 14.00, är det tradition att arrangera våffelförsäljning för att stödja vår egen humanitära kassa. Alla olika enheter turas om att vara våffelansvariga, idag har NSE stekt våfflor för brinnande livet. En våffla med sylt och grädde (om Gud är god, även glass) kostar 1 dollar styck.

Det var varmt att sitta utanför matsalen idag....... 63 grader uppmättes i solen med paymasters mobiltelefon. Som kuriosa kan nämnas att det tog ca 1 minut för utspillt kaffe att dunsta på betongen.

Helge säljer även lite kläder och väskor som tillverkats av lokala kvinnor.

Idag har även vår beachvolleyboll plan fått en ny markmatta och mer sand. Skyttekompaniet bistod med handkraft.

29 Maj är också peace keepers day. Här håller vår chef ett föredrag om läget och vad vi ska jobba med. För den som har bra syn kan ni också skåda en vit fredsduva som sitter på taket bortom Olof. De finns väldigt många vita duvor som flyger ovanför campen, jättesnygga, men det är sällan de slår sig ned här.

Helge Stålnacke har varit utsedd till peace keeper under det gångna året, idag harMaria Sääf mottagit priset i Stockholm. Vi kan dock känna oss stolta eftersom vi fick vara med om att dela ut peace keepers priset till vår finska kollega "Papa".


På återhörande/ Suzanne

Vårruset även på Camp Northern Light

Varje morgon ser man människor springa och gå varv efter varv efter varv runt insidan av muren runt campen. Det är en asfalterad sträcka på ca: 1020m beroende på hur man genar vid flaggplan. Vissa har kroppsskydd på sig för att få lite extra belastning, vissa går och småpratar. Jag själv brukar försvinna in i en god ljudbok, bort till en annan värld.

En dag så bara fick jag en ide, Vårruset! Jag måste anordna vårruset. Sagt och gjort fredagen den 22 maj kl 18:00 när temperaturen hade sjunkit till 27 grader hade 12 tjejer, av knappa 40 totalt på missionen, gemensam uppvärmning innan start. Det såldes skosnören som det alltid görs på vårrusen och vår färg i år var självklart SAND och pengarna går till barnen här i Afghanistan. Det fästes nummerlappar på tröjor och kroppsskydd och så gick starten.

Som funktionärer ställde ett flertal herrar upp som sjukvårdsberedskap, tidtagare, vätskeutdelare, fotograf och medaljutdelare. På det hela fick vi ett jättebra lopp och många goda skratt.

Som upplägget av vårruset är så avslutas allt med en picknick i det gröna. För vår del blev det grön pappersduk på matterrassen och tallrikar i porslin. En underbar middag till levande ljus och självklart ett helt underbart förtjänstpris i form av Kladdkaka med lime samt hemkokt chokladpudding med chili.

Dorota, vår arrangör av Vårruset


Viktigt med uppvärmning

Sven-Erik var starter och Kenneth tidtagare

Här ser ni "början" av camprundan

Ann-Britt visade god form och kom först i mål

Picknick i det gröna...... vi fick en fantastiks middag, var lite mysigare än vid Luleälvens strand i 4 grader och snålblåst.

På återhörande /Suzanne

PS Repotagetext Dorota, bilder Daniel

Mycket har hänt.....

Nu har de flesta av oss varit på plats i Mazar e Sharif i en månad, det har gått fantasktiskt fort! Nu börjar rutinerna att "sätta sig" och det blir en vardag av livet här också. Jag har reflekterat över alla intryck som du matar hjärnan med..... Allt från klimatet du möts av till att toapapperet är tunt som flor jämfört med hemma. Det är många intryck som också kan vara svåra att beskriva, de måste upplevas på plats och då tänker jag på saker så som lukter, känslor när man talar med människor, känslan av den torra, varma luften.

Rutinerna för alla olika enheter och soldater ser väldigt olika ut. Det finns de som inte har varit utanför campområdet, medan andra knappt har satt sin fot här eftersom de är förlagda till andra platser. God mat tror jag är det samlade intrycket från alla platser, vi har fantastiska kockar. Maten rimmar också bra med att många är fantastiskt flitiga med sin träning. Vi sköter helt enkelt om våra små kroppar på ett bra sätt.

Här kommer en liten resumé omkring de gemensamma, lite större eventen som skett under månaden på campen. Vi gick ut stenhårt vid HOTO:n (Hand Over Take Over). Då kontingenten blev förärad med Marinens musikkår på plats. De spelade vid korum, i mässen, vid några middagar och cermonin då FS 16 lämnade över till FS 17.

Norges nationaldag vet vi firas med pompa och ståt, det gjorde att även vi fick ta del av de norska fältartisterna som besökte oss den 19 Maj. Vi har också haft vårt eget "Vårrus", vilket kommer att presenteras i ett eget inlägg.

På återhörande/ Suzanne

EU-valet 2009

Även i Afghanistan kan man delta i valet till Europa-parlamentet. Under lördagen fick vi in ca: 40 röster bara på Camp Northern Lights. Röstningen fortsätter under söndagen för att avslutas på måndag kväll. Foto: FS17 auditör har precis gjort sitt val.

DACOS, Fredrik

Ny blogg FS 17

På denna blogg är alla välkomna att kolla in vad som händer i Afghanistan på FS 17. Vi kommer att spegla vardagen på, i första hand Camp Northern Lights.

Syftet med bloggen är att alla anhöriga kan följa med lite grann i händelseutvecklingen och hur livet som soldat kan te sig. Alla de soldater som är förlagda till andra enheter tex PO (provincial office), Tyska campen, Marmal eller USA:s camp Mike Spann, kan kanske också få lite rolig läsning. De har tyvärr inte möjlighet att besöka oss så ofta och det är kul om vi kan spegla vad vi sysslar med inne på huvudkampen. Självklart kommer ni även få rapporter från de olika enheternas förehavanden.

På bloggen kommer ni att kunna läsa saker som har hänt, ej vad som ska hända.

På återhörande.

Welfare, Suzanne