Känslor....

Att flyga in över Afghanistan och Hindukushbergen är en mäktig känsla. Att göra det efter 14 dagar, varav 12 dagar på hemmaplan är definitivt härligt. Naturligtvis är det mycket jobb som ligger framför, samtidigt har jag lärt mig att tycka om landet och människorna som bor här. Det som inspirerar mig mest är nog att tillhöra en grupp som jobbar mot samma mål och den kamratskap som skapas i och med det.

Någonstans här nere mellan bergen bor det också de som inte är vänligt inställda till ISAF. Det var märkligt att vara hemma i Sverige och se på nyheterna om de oroligheter som vår insats var utsatt för. Det kändes väldigt stort, uppblåst och nervöst att se det i TV rutan jämfört med att befinna sig på plats. Det kanske låter underligt, men jag vet att många av oss som jobbar här har samma känsla. Anledningen kan vara att du har mer kontroll på det som händer och i viss mån kan påverka situationen!?

Det händer mycket på campen, det märks extra tydligt när man inte har varit där på 2 veckor. Så här såg det ut den 5 Juli....


....jämfört med idag. Dessutom har vi, liksom i Sverige, fått kortare dagar. Denna bild är tagen klockan 19.10 och sedan går det fort tills mörkret har lägrats sig helt över Mazar, 19.30 är det mörkt.


Som sagt var har det byggts en hel del. Här håller våra finska vänner på att sätta upp en bastu. Det är många delar som skall få rätt plats i byggnationen.

Det var några trimmade och sammarbetande gossar som gjorde sitt arbete med glädje.

Och idag är bygget i stort sett färdigt, förutom en viktig detalj, värmeaggregatet. (Värme har vi i och för sig väldigt mycket av). Som en liten avslutning på de känslor jag vill förmedla är att det är två skilda världar som man lever i. Den vardag som finns hemma i Sverige snurrar på och saker händer som är naturliga och vi alla kan sätta oss in i. Den vardag som finns här består av mycket vanliga-ovanliga, naturliga-onaturliga, skrämmande-fantastiska, roliga-tråkiga, intressanta och lärorika. Den världen kan ibland vara svår att förklara, den ska liksom upplevas...

Som ni kan läsa i nyheterna här bredvid har vi varit utsatta för beskjutning idag. Allt har gått bra och läget är lugnt. Efter en runda på vår torsdags Quiz, ska jag nu krypa till kojs.

På återhörande/ Suzanne

Telefoni och Internet - uppdaterad

Nu har vi åter kontakt med omvärlden. Internet fungerar och begränsningarna gällande telefoni är upphävda.

/Fredrik

Telefoni och Internet

Sedan några dagar har telefoni och Internet inte fungerat från Camp Northern Lights. Man har arbetat med alternativa lösningar och personalen kan nu med vissa begränsningar ringa ut. Vi väntar reservdelar från Sverige och lämnar ingen prognos för när problemen är lösta.

/Fredrik

Faktaruta

En vanlig dag har den här sidan ca: 300 besökare, fördelat enligt kartbilden. Cirklarnas diameter och färg indikerar antalet besökare. De flesta besökarna kommer från de upptagnings- områden som FS17 är rekryterade ifrån, dvs regionerna kring Skövde, Stockholm och Boden. Det är även där vi genomför anhörigträffarna.

Givetvis önskar FS17 att så många som möjligt av de anhöriga nås av information från insatsområdet. Chefens brev, anhörig- träffarna, denna blogg och inte minst de anhörigas egna nätverk hoppas vi ska bidra till att FS17 uppfattas som öppna. Den officiella kanalen http://www.mil.se/, övriga media samt en mängd bloggar och forum på Internet bidrar till att de flesta kan ta del av vad som sker i Afghanistan.

/Fredrik

Nätverksträff Boden

Torsdagen den 20 augusti kl 17.30 erbjuds det en uppdatering av läget i Afghanistan. Mötet genomförs på Soldathemmet i Boden. FS17 stabschef Jerker Persson kommer att närvara.

Soldathemmet behöver veta hur många som kommer. Skicka ett meddelande eller ring Marianne senast torsdagen den 15 augusti om du vill anmäla dig. E-post: marianne-persson(at)home.se, Tel: 070-655 64 08 alt. 0921-555 00.

Hälsningar från ISAF HQ Kabul

Här i Kabul tjänstgör ett antal svenskar, bland annat i den internationella staben ISAF HQ. De svenskar som tjänstgör på ISAF HQ sitter på olika delar i staben och bidrar i olika befattningar med värdefulla kunskaper till ISAF HQ.

På ISAF HQ tjänstgör även den svenska NIC:en, SWENIC (Swedish National Intelligence Cell), en enhet som förser bl.a. den svenska kontingenten med information. Den svenska NIC:en tillhör inte ISAF HQ utan är grupperad där för att på så sätt enklare stödja både ISAF HQ men även de svenska delarna.

Tempot här i Kabul är högt, här händer det ständigt nya saker som gör att man upplever ISAF HQ som en intensiv plats. Långa arbetsdagar i kombination med högt tempo är en vardag som vi har börjat vänja oss vid, även om det tagit tid.

Värmen trodde vi skulle vara en stor belastning men den har ännu inte gått över 35-gradersstrecket, vilket vi är glada för. Vi har den höga höjden, 1800 möh, att tacka för det. Att våra kollegor i Mazar-e-Sharif har det värre har vi förstått.

På ISAF:s högkvarter finns flera nationers NIC:ar samlade på ett och samma ställe, varför man brukar tala om en ”NIC Community”. NIC Community brukar träffas regelbundet för att diskutera olika saker. Dessa möten brukar ledas av en s.k. NIC Mayor. Denna position är att anses som något av ett förtroendeuppdrag och posten väljs i sann demokratisk anda. Svenskarna har för närvarande förtroendet att inneha befattningen NIC Mayor, vilket är positivt för Sverige.

Bortsett från arbete så finns här möjligheter att ta kaffe i avslappnande miljö såsom Destille Garden som utnyttjar då vi vill få oss ”finkaffe”. Det finns även stora möjligheter att träna i ett gym som består av två våningar med bl.a. spinning, gymnastiksal för olika bollsporter och skivstångsrum med stort utbud av både fria vikter och maskiner.

Kabul är en storstad med många ansikten. En stad som ständigt växer och utvecklas …

…medan vissa delar förblir som den varit sedan lång tid tillbaka.

Livet har sin gilla gång i Kabul, en hektisk stad som växer.

Hälsningar från oss i Kabul.

Anhöriga och bekanta till oss på FS 17!

Tack för ert engagemang och stöd för vårt arbete. Vi har nu kommit till den tredje månaden av vår insats här i Afghanistan. När man tittar i backspegeln kan jag konstatera att det går väldigt fort. Jag tror nog att alla delar den uppfattningen. Samtidigt är bilderna man ser i backspegeln väldigt många och av skiftande karaktär. Mycket händer under en vecka och det är svårt att skilja veckorna åt.

Den senaste tiden har det varit en hel del incidenter i vårt område. Två poliser och en valarbetare har skjutits vilket visar på att det finns en hel del oro under ytan. I några distrikt inom vårt område förekommer det en hel del oegentligheter mot befolkningen och det sprids antiregerings- och antiväst- propaganda. I dessa distrikt finns grupperingar som är beredda att antingen försvara sin position med våld eller att protestera genom att nyttja våld. Den senaste månadens attentat och attacker mot afghansk polis, afghansk militär, afghanska civila samt våra egna ISAF-patruller visar tydligt att det finns risker med vår insats. Ni har säkert läst om några. Jag bedömer dock att vi har en så god uppfattning som möjligt om var det är en högre risk. Genom denna kunskap försöker vi anpassa vårt sätt att jobba för att reducera riskerna och dess konsekvenser så långt det är möjligt.

Valkampanjen har startat och därmed är tonläget höjt. Bl.a. har en av våra viktigaste samarbetspartners, guvernören i provinsen Balkh tydligt tagit ställning för en av oppositionens starkare kandidater i det kommande presidentvalet. Vi går en mycket spännande tid till mötes. Samtidigt har vi tillsammans med de afghanska säkerhetsorganisationerna, polisen och militären planerat för hur vi skall försöka upprätthålla säkerheten under den viktiga period som vi nu närmar oss med stormsteg. I den planeringen ingår också åtgärder för att försöka komma tillrätta med de hot som de grupperingar som är beredda att nyttja våld utgör.

Jag upplever att stämningen på förbandet är fortsatt hög. Personalen såväl i Kabul som här i norra Afghanistan rapporterar att de mår bra och trivs med sina uppgifter. Alla har snart också varit hemma på den första ledigheten. Jag har hela tiden sagt att vi gör skillnad här och det kan jag stolt fortsatt säga. Den insats som nu görs militärt behövs, då det är uppenbart att den balansgång som det internationella samfundet går för att försvara mänskliga fri och rättigheter för den afghanska befolkningen innehåller många svårigheter. Det har funnits och kommer att finnas en hel del återvändsgränder på vägen mot ett självständigt och självförsörjande Afghanistan. Men uppfattningen att insatsen behövs och är nödvändig tror jag är en åsikt många med mig delar.

Officerarna och soldaterna i de olika staberna, vid OMLT, i den svenska flygenheten, på våra Provincial Offices och Mot:ar, på stab- och trosskompaniet, på skyttekompaniet, på NSE:et och i PRT-staben gör ett fantastiskt jobb. Detta intygades bl.a. av representanter från riksdagens försvarsutskott som besökte oss. Har ni inte sett det tidigare rekommenderar jag att ni läser deras bloggar som de skrev samtidigt som de var här. Länk dit hittar ni här på FS 17 bloggen.

Vi kommer att fortsätta den närmaste tiden på inslagen väg. Just nu håller vi också på att inskola de finska officerare och soldater som anlänt och som skall förstärka vår styrka den närmaste perioden över valet. Den innebär att i Mazar e Sharif har vi ganska trångt om utrymme samtidigt som det är en mycket välkommen förstärkning.

Med dessa rader vill jag passa på att önska er en fortsatt trevlig sommar.

Hälsningar från FS 17 genom Olof Granander, Chef FS 17

Bildspel

Personal vid FS17 som vill göra uppladdningar av bilder till bildspelet kan göra det via ett vanligt e-mail. Kontakta Fredrik eller Suzanne på G1 för instruktioner.

/Fredrik

Vardagen på PO SHEB

Att driva ett PO gör inte sig självt. Det är så mycket mer än att bara vara soldat. Alla har vi utöver vår ordinarie tjänst olika ansvarsområde såsom elverk, verktygscontainer, material-beställning, tvättmaskinsansvarig, kommendantur, welfare m.m.

Nedan följer lite bilder som beskriver vår verksamhet lite nämre.

Ovan: Lind ansvarig för våra elverk poserar glatt framför dessa tillsammans med sin bil. Fungerar ej elverken så har vi ingen ström och då fungerar ej PO´t.

Nedan ser ni PL hjälpa till med att sortera våra rations. Då de bor här ute under en längre tid så får de också hjälpa till med de arbetsuppgifter som behöver utföras.

Potatisen skalar inte sig själv. Här är det Pumba och Anna som hjälper kockis.

Monica och Anders var så här glada då de klättrat ner i en varm och trång vattentank för att rengöra den från sand och sandavlagringar. Kanske inte den mest soldatmässiga uppgiften att genomföra, men något som måste göras.

Här byggs en telefoncontainer ihop. I denna finns alltså vår "fasta" telefon för att kunna hålla kontakt med nära och kära. Tyvärr fungerar uppkopplingen mycket dåligt men när telefonen väl fungerar så är det lite mysigt att sitta där inne och prata.

Kontinuerligt underhållsarbete av PO´t innebär även att agera mattläggare.

Som ni själva nu har sett så är vi på PO SHEB inte bara combat utan även väldigt mångsidiga =)

RSS-flöde från mil.se

Till höger under rubriken "nyheter" kan ni läsa de senaste från Afghanistan. Informationen kommer från www.mil.se.

/Fredrik

Aybak

Idag har jag varit till ett av våra PO:n (Provincial Office) i Aybak, tillsammans med transportgruppen. Här kommer lite bilder som Björn, Mikael och jag tagit under dagen. Före avresan har vi en en noggrann genomgång med syfte, säkerhetsläge och färdvägar mm.

Så här såg vyn ut från mitt fönster i baksätet på en Toyota Land Cruicer (TLC). Man kan få förvånansvärt fina bilder även från ett fordon....

Till vänster på bilden kan ni se ett bord och på det, en vit rektangulär sak. Det är is! Troligtvis går försäljningen lysande eftersom det är varmt. Däremot kan det vara ett utmanande jobb att hålla isen kall eftersom ingen frys syntes till, annars finns inte mycket mer att sälja förutom vatten.

Björn hade uppgiften att stå som akterskytt uppe i en lastbil och kunde se både det ena och andra. Här har han "fångat" några åsnor.

I denna byggnad har presidenten haft sitt sommarpalats.

Att se gamla stridsvagnar ute i terrängen är ingen ovanlig syn.

Slätt landskap eller mycket berg är huvudattraktionen i det Afghanska landskapet. Vägen till Aybak är mycket vacker eftersom det även är mycket grönt.

Nu är vi framme! Att se denna basketkorg som en välkomnande syn var trevligt i mina welfareögon.

Lunchtime, grön påse serverades idag....

...eftersom köket storstädades.

Vy från taket.

Det var riktigt trevligt att få se gröna träd och luften blir också lite renare jämfört med storstaden där vi bor.

På hemvägen stannade vi till för att dela ut ISAF news. Det är en tidning som skrivs på tre språk och speglar en del av ISAF.s verksamhet.

Det är en väldigt uppskattad tidning om man ser till "uppståndelsen" som blir när vi delar ut tidningen.

En soldats viktigaste uppgift!? Kontrollera säkerheten och gå post.

Många söta små killar finns det i det här landet.

På återhörande/ Suzanne